- Vad händer nu?
Om dödsboet
När en person avlider övergår den personens alla tillgångar och skulder, rättigheter och skyldigheter till ett dödsbo. Dödsboet har samma personnummer och namn som den fysiska personen men juridiskt sett är dödsboet nu en juridisk person. Dödsboet företräds av alla dödsbodelägarna tillsammans och de agerar gemensamt i dödsboets namn.
Vem är dödsbodelägare?
Något förenklat uttryckt är det de som ärver den avlidne som är dödsbodelägare. De som kan vara arvingar enligt den legala arvsordningen är maka/make, bröstarvingar (barn), föräldrar, syskon, mor-/farföräldrar eller föräldrars syskon.
Sambo och arvingar efter en tidigare avliden make/maka kan i vissa fall också vara dödsbodelägare. Det kan också tillkomma dödsbodelägare genom arv enligt testamente.
Vad ska en dödsbodelägare göra? Vad är tillåtet och inte tillåtet?
Dödsbodelägarna ansvarar gemensamt för förvaltningen av dödsboet och att bouppteckning upprättas och inkommer till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. Nödvändiga åtgärder i dödsboet får vidtas som exempelvis att tömma kylskåpet, ta hand om husdjuren, betala räkningar, gå igenom egendomen inför bouppteckningen och dyl. Det är inte tillåtet att dela upp eller sälja egendom eller liknande innan en bouppteckning är upprättad och registrerad.
Efter att bouppteckningen är registrerad
Om det enbart finns en dödsbodelägare avslutas dödsboet i samband med Skatteverkets registrering av bouppteckningen.
Finns det flera dödsbodelägare "lever" dödsboet vidare även efter registreringen av bouppteckningen.
Innan dödsboet kan avslutas ska samtliga dödsbodelägare, vid ett så kallat arvskifte, komma överens om hur dödsboet ska avvecklas och egendomen fördelas.
Vid bouppteckning och arvskifte finns många parametrar att ta hänsyn till, bland annat ska rättsliga regler beaktas liksom civila konsekvenser.
Det är ofta svårt att reda ut på egen hand eftersom följderna kan vara svåröverskådliga.
Välkomna att höra av er till oss så hjälper vi er!
